Metal Pusher: The Last Master

Metal Pusher: The Last Master

För tio år sedan klarade Mustafa Zeki sin masterexamen som metallpressare. "Sedan dess har det inte funnits någon mästare i detta vackra yrke", säger den nu 52-åringen. Sedan den 1 januari i år har han tagit över den traditionella metallspinneriet från Wilhelm Seidl, som var den tredje generationen som drev det wienska företaget som grundades 1908 och nu har gått i pension. "Det är en riktigt trevlig förändring för mig", säger Zeki. "Jag har varit hackern här i över 20 år, nu är jag ägare och verkställande direktör." Hans svärson stöttar honom med den efterlängtade digitaliseringen av bokföring och kundkontakter, och hans tidigare chef hjälper till med byråkratiska ärenden. Den enda anställde han anställer är Oliver Wagner, en 30-årig utbildad metallarbetare. Verkstaden ligger på 4:e våningen i den historiska verkstadsgården, som byggdes i Wien Mariahilf 1907 under kejsar Franz Josef. Tiden verkar ha stått stilla här. På hyllorna bakom de anrika flertonsmaskinerna för svarvning, pressning, borrning, falsning och slipning av metall finns otaliga former av stål, trä eller plast över vilka olika metaller placeras och pressas till önskad form.

Strålkastarhus, luftfilter, insugningsrör, navkapslar, bromsvätskebehållare och hela avgassystem av stålplåt, aluminium eller mässing tillverkas i Mustafa Zekis metallspinneri. Privata samlare eller museer som Hausberger Vintage Car Museum i Puchberg am Schneeberg är bland hans kunder. "Vi arbetar utifrån ritningar eller helt enkelt från trasiga delar", förklarar metallpushern. Negativformarna han gör behövs ofta bara till ett fåtal delar, sedan hamnar de i ett av fyra magasin som fylls till taket med formar. I Zekis kundregister finns även kända namn som porslinsfabriken Augarten, som han bland annat tillverkar mässingsstativ för bordslampor till. Och statyn av Amadeus-priset görs också i den historiska wienska metallverkstaden. Verksamheten är tillfredsställande, även om den är oregelbunden. Mustafa Zeki: "Ibland är det för lite, ibland är det för mycket, men slutsatsen är att det fungerar bra."