Ukrainakriget tyngde Österrikes ekonomi i flera år

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am und aktualisiert am

Putin skruvar på återhämtningen: den inhemska ekonomin kommer att tappa en halv procent av tillväxten varje år fram till 2026.

Putin vermasselt den Aufschwung: Bis 2026 geht der heimischen Wirtschaft jährlich ein halbes Prozent Wachstum verloren.
Putin skruvar på återhämtningen: den inhemska ekonomin kommer att tappa en halv procent av tillväxten varje år fram till 2026.

Ukrainakriget tyngde Österrikes ekonomi i flera år

Österrikiska institutet för ekonomisk forskning (Wifo) räknar med en BNP-tillväxt på 3,9 procent för 2022. Detta värde förutspåddes redan i vårprognosen i slutet av mars och ligger en procentenhet under den prognos som ekonomiska forskare hade förutspått under hösten föregående år. Och 2026 kommer det att vara en nedgång till bara 1,4 procent. 

Den medelfristiga prognos som nu presenteras visar att effekterna av Ukrainakrisen kommer att fortsätta att belasta den österrikiska ekonomin under en längre tid. Det krig som Ryssland för mot Ukraina kommer att dämpa den ekonomiska tillväxten i Österrike till efter mitten av decenniet.

Från 2022 till 2026 avtar BNP-tillväxten med i genomsnitt en halv procentenhet. Istället för 2,6 procent per år, som antogs i november, verkar nu bara 2,1 procent årlig realtillväxt realistisk. Och detta efter att de tidigare åren varit svaga på grund av Corona och en rekyl, d.v.s. en stark återhämtning, faktiskt hade förväntats.

Den kommer nu att vara betydligt svagare: Den nuvarande prognosen på medellång sikt säger: "Baserat på den internationella utvecklingen kommer BNP-tillväxten att försvagas till den medellånga trendtillväxten på cirka 1½ % till 2026 (Ø 2022/2026 +2,1 % p.a., Ø 2010/2019 +1,5 % p.a.)."

Trots denna "markerade försvagning" orsakar den ökande bristen på arbetskraft som utlösts av den demografiska förändringen en märkbar nedgång i arbetslösheten under prognosperioden: Enligt Wifo-prognosen kommer arbetslösheten att nå nivån före krisen redan 2022 och förväntas vara 6 % 2026.

Omicron-vågen i Kina och framför allt Ukrainakriget intensifierar och förlänger den starka prisökning som redan har observerats på de internationella marknaderna sedan 2021. Den drivs främst av kraftigt stigande priser på energi, råvaror och mellanprodukter samt en betydande ökning av transportkostnaderna på grund av kapacitetsflaskhalsar och de resulterande leveransförseningarna. Enligt Wifo-experter kommer konsumentpriserna i Österrike att stiga med nästan 6 % 2022 och med 3¼ % 2023. Inflationstakten kommer dock sannolikt att vara minst ¼ procentenhet över ECB:s mål på 2 % på medellång sikt.

Även om ytterligare utgifter kommer att göras i år för att dämpa förlusten av köpkraft till följd av hög inflation och för att säkerställa försörjningen till flyktingar från Ukraina, förblir prognosen för underskottskvoten för 2022 oförändrad på 2,4 % av nominell BNP jämfört med den medelfristiga bedömningen från oktober 2021 (inklusive skattereformen). "Detta beror på en inflationsrelaterad ökning av intäkterna", sa prognosen. År 2026 förväntas budgetunderskottet sjunka till 0,4 % av BNP.