Risker och möjligheter med förändring

Risker och möjligheter med förändring

100 intresserade accepterade inbjudan till Oberbank Donau-Forum. Bilklusterchefen Florian Danmayr presenterade talarna. Samtliga föreläsningar handlade om vilka teknologier som kan användas för att klara omvandlingen mot miljövänlig, klimatneutral mobilitet. Anna Grimm från Fraunhofer Institute for Systems and Innovation Research ISI i Karlsruhe visade med sina studier, statistik och prognoser: Det finns ingen enskild lösning. "Slutet på förbränningsmotorn är inte en konkurrensnackdel för den europeiska bilindustrin, utan snarare den logiska konsekvensen av ett beslut som biltillverkarna redan har fattat. Faktum är att OEM:erna redan har åtagit sig att driva batterier i sina strategier."

Den sociala aspekten lyftes fram i diskussionen. Elbilar är för närvarande fortfarande dyra och oöverkomliga för socialt utsatta människor. Det finns en risk att det, innan förbränningsmotorn fasas ut, köps in stora mängder bensin- och dieselfordon innan de inte längre finns. Anna Grimm är övertygad: "Med ny teknik har biltillverkarna alltid gått in i överklassen eftersom utvecklingskostnaderna måste amorteras. År 2035 kommer biltillverkarna att erbjuda fler mindre och prisvärda modeller." Även Jürgen Rechberger, ansvarig för vätgasdivisionen på AVL List GmbH, höll med om detta. Han påpekar dock: "Elförbrukningen kommer nästan att fördubblas till 2050 om vi tar bort koldioxid från alla sektorer. I Österrike kommer vi inte att kunna generera tillräckligt med förnybar energi och kommer därför att fortsätta att vara beroende av import." Hans vision är att industrin ska gå över till grönt väte. Detta är också användbart vid transport av gods som bränsle för flygplan, fartyg och tunga lastbilar som färdas långa sträckor. Rechberger ser liten potential i privata transporter eftersom kostnaderna för vätgas är för höga. Frågan om distribution är också en utmaning: "Vi kommer att behöva transportera vätgasen över land med hjälp av rörledningar, precis som naturgas och råolja."

Franz Winkler från HyCentA Research GmbH, väteforskningscentret vid Graz tekniska universitet, vädjade också om väte. Han rapporterade om pilotprojekt med vätgas- och bränslecellsbussar i Villach och Graz, som redan är i provdrift. För Winkler är detta framtidens teknik som kan stoppa klimatförändringarna: "Det spelar ingen roll var vi använder vätgas, huvudsaken är att vi inte producerar någon CO2!" Han gjorde det också klart att batteridrivna fordon har en sämre CO2-balans under hela sin livscykel än fordon med bränslecellsdrift: "En studie från Fraunhofer Institute har också visat att batterielektrisk transport inte kommer att hjälpa oss med klimatskyddet." Winklers slutsats: "Det är som första hjälpen: det enda misstaget du kan göra är att inte göra någonting!" Österrike har den lyckliga positionen att kunna lagra vätgas i tomma naturgaslager. Österrikes första storskaliga vätelagringsanläggning öppnar den 27 april i Gampern i Vöcklabruck-distriktet. Sådana storskaliga lagringssystem är nödvändiga för att lagra överskottet av förnybar energi som produceras på sommaren till vintern.

Metaller och mineraler är också av central betydelse för rörligheten. De flesta är kritiska råvaror. "Denna råvarusituation ger dynamik i batteriutvecklingen", säger Martin Beermann från Joanneum Research. År 2030 förväntas 30 miljoner elbilar världen över. Beermann klargjorde därför vilka råvaror som blir knappa och vilka som kan täcka efterfrågan: "Det kommer att finnas en kortsiktig tillgångsrisk för nickel fram till 2030. EU måste därför utveckla nya källor." Under de senaste åren har gruvdrift drivits framåt i Sydostasien, särskilt i Indonesien. Transporter och elproduktion från koleldade kraftverk ökar dock utsläppen av växthusgaser. Kobolt kommer också att bli ont om, även om moderna batterier redan sparar kobolt i produktionen. "Vi kan möta ett stort problem med litium på kort sikt," varnade Beermann. De största fyndigheterna finns i Chile och Australien. Det finns fortfarande lite information tillgänglig om fosfat, men totalt sett finns det större mängder tillgängliga. "När det kommer till grafit kan vi lita på stora resurser, om det behövs kan det också tillverkas syntetiskt, även om det bara är möjligt med mycket energi", sa forskaren. Att återvinna batterier är också viktigt. "Vi är ännu inte där vi borde vara. Enskilda anläggningar i Europa hanterar redan problemet. En ändring kommer snart med fasta återvinningsmängder i EU." Beermann välkomnar den pågående diskussionen om e-bränslen: "Det breddar ämnet klimatskydd. Däremot bör prioriteringen av e-bränslen ligga på sektorer som inte är 100 procent elektrifierbara.

Som avslutning presenterade Philipp Freischlag, lärare vid HTL Steyr, ett projektarbete tillsammans med elever som genomfördes tillsammans med bilklustret. Det handlade om "nästa generations" mobilitetsbehov. 91 procent av de tillfrågade tillhör generation Z, det vill säga de födda mellan 1995 och 2009. Majoriteten av de tillfrågade är mellan 15 och 19 år, två tredjedelar bor på landsbygden. Resultatet av undersökningen är något överraskande. Även om två tredjedelar av de tillfrågade vill vara mobila på ett miljövänligt och klimatneutralt sätt vill 56 procent fortsätta köra bil. Majoriteten säger att de vill fortsätta köra bensin- eller dieselfordon i framtiden. Vätgas- och batterielektriska fordon följer avlägset på andra och tredje plats. En klar majoritet skulle vilja använda kollektivtrafiken om utbudet var bättre.