El, e-bränslen eller biobränsle – vem vinner?
Tekniska lösningar för att minska CO2-utsläppen från transporter efterfrågas.

El, e-bränslen eller biobränsle – vem vinner?
Den nuvarande österrikiska och till stor del europeiska politiken bygger på batteridrivna fordon i biltransporter och ger avsevärt ekonomiskt stöd för detta. Knappt förnybar energi och den höga effektiviteten vid direkt elproduktion talar tydligt för denna teknik. Men vilka åtgärder kan övervägas för den enorma globala motorfordonspopulationen, som nästan helt består av förbränningsfordon och kommer att fortsätta växa åtminstone fram till 2035? GSV fokuserade på denna fråga som en del av sitt forum "Vehicle drives by 2030 – sustainable and impactful". Alla experter på forumet var överens om att de uppsatta klimatmålen inte kan uppnås utan effektiva åtgärder.
Patrick Haenel, Manager Mobility, Energy & Industrial Application Testing på Shell Germany, rapporterar under sin keynote: "Vi på Shell antar att energiefterfrågan kommer att vara 60 % högre år 2060 än idag." Enligt Haenel orsakar trafiken 25 % av de globala CO2-utsläppen, vilket framförallt är bilar och lastbilar som står för. Enbart nyregistreringar av e-fordon kommer inte att kunna få detta problem under kontroll inom överskådlig framtid, varför Shell har utvecklat produkter för den befintliga flottan som redan idag leder till betydande CO2-minskningar och kan ge ännu mer värdefulla bidrag i framtiden. Shells R33 Blue Diesel, som består av upp till 33 % förnybara komponenter och redan finns i Tyskland, kan redan nu spara 22 % av CO2-utsläppen över hela nedslagskedjan. Resterande 78 % kompenseras för närvarande genom naturliga kompenserande åtgärder såsom återplantering av skog. Shell erbjuder också en liknande produkt som kallas E33 för bensinfordon; den består av 10 % bioetanol och 23 % bionafta. Införandet av E20 är för närvarande mer realistiskt, men E33 kan ha en betydligt större påverkan, tillägger Haenel.
Batteridrivna fordon är utan tvekan det bästa valet för nya bilar, men förutsatt att det finns direkt elproduktion. Detta är det enda sättet dessa fordon kan uppnå en effektivitet på över 60 %. Så fort mellanlagring blir nödvändig sjunker verkningsgraden avsevärt och är inte längre långt ifrån de nuvarande verkningsgraderna för vätgasdrifter på 25 % och e-bränslen på 17 %. Shell investerar också i elektromobilitet och driver redan 90 000 laddningsställen över hela världen, med 500 000 förväntade till 2025. "EU-lagstiftningen bryter för närvarande ner systemet till ett delsystem (TtW - från tanken till hjulet). Att beskriva elektricitet som CO2-fri på denna grund är inte korrekt och hjälper inte huvudet av klimatet, för Helmut Eichs institut. Termodynamik och hållbara drivsystem vid Graz tekniska högskola, och fortsätter: "Vi kommer att behöva förankra lämpliga krav på försörjningen av beståndet i lagstiftningen, annars kommer inte företagen att göra nödvändiga investeringar."
Österrike kan redan idag ta det första steget mot lägre utsläpp i den befintliga flottan, förklarar Norbert Harringer, VD för AGRANA Beteiligungs-AG. Anläggningen i Agrana i Pischelsdorf kunde redan tillhandahålla de nödvändiga mängderna bioetanol för en E10-introduktion i Österrike. Harringer: "Istället för att exportera överskottsmängder av etanol i första hand till Tyskland, skulle vi kunna uppnå CO2-besparingar på 200 000 ton per år genom att öka inblandningen i Österrike. Vi borde använda denna överbryggningsteknik tills storskalig användning av alternativa bränslen och drivningar är möjlig."