Med teknikoptimism ur krisen

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am und aktualisiert am

Uwe Grebe från TU Wien skulle vilja se mer entusiasm för teknik för att göra ekonomin starkare och bilar klimatsäkra.

Uwe Grebe von der TU Wien wünscht sich mehr Technik-Enthusiasmus, um die Wirtschaft stärker und Autos klimafit zu machen.
Uwe Grebe från TU Wien skulle vilja se mer entusiasm för teknik för att göra ekonomin starkare och bilar klimatsäkra.

Med teknikoptimism ur krisen

Fordonstekniken förändras – på många sätt. Elbilarnas popularitet ökar. Där det inte finns något alternativ till förbränningsmotorn bedrivs forskning kring klimatvänliga bränslen. Samtidigt har digitaliseringen totalt förändrat branschen: bilen är nu en mycket intelligent IT-produkt med sensorer, ställdon, datorer och sofistikerad mjukvara. Och all denna utveckling sker i en fas där den globala fordonsindustrin också omstruktureras: dieselskandaler har skakat förtroendet, Kina har kommit ikapp massivt, Europa kan inte längre lita på sitt tekniska ledarskap. Professor Uwe Grebe är mycket bekant med alla dessa trender. Han har hjälpt till att forma fordonstekniken i många år, bland annat på General Motors och AVL List, och har även varit hedersprofessor vid TU Wien sedan 2006. Han har nu utsetts till professor vid TU Wien för att leda Institutet för fordonsdrifter och fordonsteknik. Samtidigt är han verkställande direktör för det nygrundade Automotive & Mobility Engineering GmbH (AME), ett dotterbolag till Wiens tekniska universitet, som är tänkt att tillhandahålla ingenjörstjänster som gränssnittet mellan akademisk forskning och industri.

På TU Wien vill han inte bara föra fram den tekniska forskningen, utan också förmedla budskapet till en ung generation ingenjörer: Det finns otroligt många oerhört spännande uppgifter som ska utföras inom området maskinteknik – och Europas välstånd beror inte minst på om vi lyckas med det. "Institutet för fordonsdrift och fordonsteknik var utmärkt positionerat över hela världen av mina föregångare", säger Uwe Grebe. "Vi har byggt upp ett utmärkt rykte inom området för förbränningsmotorer, men också inom alternativa drivsystem." Det finns många spetsforskningsfrågor om elfordon. Det handlar inte bara om själva elmotorn utan också om kraftelektroniken – en central del av varje el- eller hybridfordon som reglerar energiutbytet mellan batteriet och motorn. "Bästa möjliga energianvändning är den centrala frågan för elfordon", säger Uwe Grebe. "Hur designar du bilens elektronik? Hur höga ska strömmarna vara? Vilka sensorer använder du för styrning? Hur hanterar vi värmeflödena? Det finns fortfarande mycket kvar att optimera, bland annat för att ytterligare öka räckvidden för elfordon."

Uwe Grebe ser en stor framtid för elbilar inom privata transporter, men för honom är inte heller förbränningsmotorn en förlegad modell. Det finns många användningsområden där förbränningsmotorer fortfarande framstår som inget alternativ idag – till exempel i flygplan eller i stora anläggnings- eller skördemaskiner. Ändå är Grebe övertygad om att mycket kan göras för klimatet inom dessa områden: "Vår forskning här är helt öppen för teknik. Man kan till exempel använda väte antingen genom att bränna det direkt eller genom att göra om det till en bränslecell och använda det för att driva en elmotor. Eller så kan man producera fler e-bränslen." Särskilt i en fas där den framtida tekniska utvecklingen inte är helt klar, menar Grebe att forskning måste bedrivas åt många håll samtidigt. Ett annat intressant alternativ är hybridfordon där bränsledrivna generatorer inte används för att mekaniskt driva hjulen, utan för att leverera dragström - så kallade range extenders. "Stora batterier ökar avsevärt vikten på ett fordon och även CO2-utsläppen under produktionen, men deras fulla kapacitet krävs sällan", säger Uwe Grebe. "Det kan därför vara intressant att ha en bränsletank som ger den nödvändiga räckvidden på till exempel en längre semesterresa. Batteriet kan göras mycket mindre. Fordonet blir betydligt lättare och därför mer effektivt."

Tack vare sin mångåriga erfarenhet inom bilindustrin har Uwe Grebe också sett hur den globala maktbalansen har förändrats över tid. "Jag hade ofta kontakt med Kina i mina tidigare roller", säger Grebe. "Människor där brukade vara extremt ivriga att lära känna europeiskt kunnande. De har nu kommit ikapp på ett imponerande sätt och har blivit mer självsäkra." Uwe Grebe förespråkar därför en återgång till vår egen tekniska innovationsstyrka: "Vi i Europa kan inte förbättra världen genom regleringar och förbud. Men hur kan vi ge impulser för en ny generation ingenjörer att ta fram lösningar. Vi behöver mer teknisk optimism igen. Den finns där i Kina - och det finns ingen anledning till varför vi inte ska ha det också."