Vill vi verkligen ha robotbilar?

Vill vi verkligen ha robotbilar?

Framtidens bilar, oavsett typ av körning, kommer i allt högre grad att automatiseras – att först ta sig an individuella uppgifter och körsituationer och sedan kunna köra självständigt. "Å ena sidan ökar trafikvolymen och därmed komplexiteten, men å andra sidan får säkerheten inte bli lidande under några omständigheter. Automatiserade system kan avlasta oss", säger Öamtc trafikpsykolog Marion Seidenberger. Bilistklubbens egna tester visar att väl fungerande assistanssystem kan bidra till att minska antalet olyckor eller åtminstone avsevärt minska olyckornas svårighetsgrad. Men en problematik för den utbredda introduktionen, förutom teknisk genomförbarhet och juridiska frågor, är förarnas acceptans.

Mobilitetsklubben genomförde en undersökning bland 860 medlemmar i april 2022 för att fånga stämningen. De tillfrågade ser en fördel med självkörande bilar framför allt för personer med funktionsnedsättning (26 procent), för pendlare och de som kör mycket (21 procent), för äldre (15 procent) och för dem som utsätter andra trafikanter för fara genom att ratta alkohol eller köra fort (15 procent). På frågan hur långt automatiserad körning kan eller bör gå är svaren anmärkningsvärda jämfört med 2016: 28 procent av de tillfrågade anser att bilen helt bör ta över alla köruppgifter (2016: 17 procent). 57 procent av deltagarna säger att bilen ska ge bästa möjliga stöd, men att huvudansvaret ska ligga kvar hos föraren (2016: 63 procent). Endast 13 procent av de tillfrågade anser att bilen endast ska erbjuda grundläggande säkerhetsmekanismer (2016: 19 procent).

63 procent av de tillfrågade ser den största fördelen med automatiserad körning som att det hjälper till att undvika trafikolyckor. Det skulle också vara en fördel att inte behöva köra själv på långa enformiga sträckor (46 procent). 40 procent ser det som en fördel att göra det möjligt för personer att köra som inte kan göra det själva. 38 procent av de tillfrågade ser fram emot att inte längre behöva parkera själva. 37 procent av deltagarna ser fördelen med att inte längre ständigt behöva uppmärksamma hastighetsbegränsningar. För minst 14 procent skulle en fördel med självkörande bilar vara möjligheten att sova på språng. "En viss desillusion kan noteras när det kommer till frågan om att inte längre behöva hantera stressiga situationer ensam: I en jämförbar undersökning från klubben 2016 angav 40 procent detta som en fördel med automatiserad körning, men i år var det bara 29 procent. Det kan vara en indikation på att tekniken nu är lite mindre betrodd", säger trafikpsykologen.

En fråga till ÖAMTC-medlemmarna var vilka huvudsakliga bekymmer de skulle ha kring att köpa en självkörande bil ur dagens perspektiv. Reservationen nummer 1 bland de tillfrågade är rädslan för felaktiga beslut av automatiserade fordon – denna sjönk markant från 76 procent (2016) till 67 procent (2022). Oron för elektroniska fel eller skador minskade från 72 procent (2016) till 65 procent (2022). Anmärkningsvärda 56 procent av de tillfrågade fruktar hackerattacker eller att fordonet tas över av någon annan. En viktig punkt i detta sammanhang är datasäkerhet. "Systemen blir mer intelligenta och nätverksbyggda. När det gäller trafiksäkerheten är detta att välkomnas - men bilen får under inga omständigheter bli en databläckfisk. Det är tydligt för Öamtc att endast fordonsägaren kan besluta om användningen av data som genereras och eventuellt lagras i fordonet", förklarar Seidenberger. Förutom frågor om datasuveränitet är skydd mot hackare och datastöld också ett ämne som är ett fokus för mobilitetsklubben.