Fara för verkstaden?

Fara för verkstaden?

Att klaga är vanligt förekommande bland handlare. Men just nu är den inhemska bilindustrin inget att avundas. Inte bara har nyregistreringarna minskat (med 3,8 procent jämfört med föregående år), även den pengainbringande eftermarknaden har minskat med fyra procent. Om man betänker att många bilhandlare bara gör någon vinst genom eftermarknadsaffärer och jobbar med en avkastning på försäljningen på mindre än en procent, då måste man säga: Nu är det dags att sätta igång. För om denna ekonomiskt nödvändiga grund går förlorad för medelstora företag kommer det snabbt att mörkna i de lokala verkstäderna. Är panik nu påkallad eller är det bara överdriven pessimism? 

Vem drabbas?

Först vill vi ta reda på vilka företag som med största sannolikhet kommer att drabbas. Andreas Westermeyer, verkställande direktör för Federal Guild of Automotive Technicians, vet svaret: "Mindre företag med upp till sju anställda verkar för närvarande mycket framgångsrikt. Den relativt höga soliditeten och känslan av familj hjälper här." De stora företagen är också stabilt positionerade och behöver inte få panik. "De medelstora företagen där chefen fortfarande ligger under bilen och jobbar med saker är de svåraste", säger Westermeyer. Problemet: Sådana företag har redan nått en viss storlek, vilket innebär en motsvarande administrativ insats. Men om verkställande direktören är upptagen med mekaniskt arbete och knappast kan ta hand om helheten riskerar företaget att spiralera nedåt. För utan ordentlig redovisning, strategiskt viktiga beslut i rätt tid och eventuellt tuffa åtgärder (nyckelord: uppsägning) hotar det lilla pluset att snabbt övergå i ett fett rött minus. Kärnan i saken: din egen finansiella styrka. Medan små företag kan verka ganska självständigt, hamnar medelstora företag i allt större utsträckning i ett problem med banker, tillverkare och leverantörer. Om kassaflödet kollapsar oväntat och under flera veckor, blir konkursen hotande nära.

Är bungling ett problem?

Går lokala verkstäder så dåligt på grund av de många felen? Det råder stor enighet här: Nej, tjafset är alldeles för småskaligt och oorganiserat för det. Federal Guild Master Friedrich Nagl: "Det finns tyvärr inga officiella siffror om botching. Men vi uppskattar att botching utvecklas ungefär parallellt med allmänna affärer." Orsakerna till detta är mångfaldiga, som Wienerstatsgillemästaren Werner Fessl vet: "Botten kan vara billigare, men bilarna blir mer och mer komplexa och komplicerade. Utan högspecialiserad, dyr utrustning och tillhörande specialistkunskap är det nästan omöjligt att reparera moderna bilar. Detta begränsar mängden fel." Dessutom, som Martin Gertl, tyrolsk delstatsgillemästare för fordonstekniker, konstaterar, är buntandet i viss mån också väldigt regionalt: "Här i dalarna och på bergen, där det ibland inte finns någon riktig verkstad någonstans, ja, det är oundvikligen buntlande. Och det är praktiskt taget omöjligt att rapportera alla bunglars." Werner Fessl bekräftar detta: "I Wien är bungling naturligtvis också ett problem, men i tätorter är det mer märkbart och skulle rapporteras förr eller senare. Därför kommer, enligt min mening, bungling att koncentreras på perifera transaktioner som olyckor eller äldre fordon." Sammanfattningsvis kan man säga: Ja, tjafset gynnar verkligen inte bra verkstadsaffärer, men det hotar för närvarande inte fordonsindustrins existens. 

Ge varierande väder?

Dåligt väder är bra för affärer. Strikta vintrar, våta, snöiga eller till och med isiga vägar leder mer sannolikt till olyckor och plåtskador än ljusa sommardagar. Milda vintrar är rent gift för försäljning, särskilt i Österrike. "Om övergångsperioderna är så långa och milda, så väntar folk längre med att byta däck och orsakar mindre plåtskador eftersom vägarna är fria och har bra grepp. Hela branschen saknar den här försäljningen", konstaterar Nagl. Detsamma gäller hagel. Om detta inte händer kommer bucklor och många kroppsbyggare att vara arbetslösa.
Men vad har bilindustrin att förbereda sig på när det kommer till väder? Ingmar Höbarth, verkställande direktör för klimatfonden, har svar baserat på den österrikiska lägesrapporten om klimatförändringar 2014, som över 240 lokala klimatforskare arbetade på: "De extrema väderhändelserna ökar. Det kommer att falla mer nederbörd norr om den stora alpina åsen, medan Kärnten blir torrare. Vintrarna kommer generellt att bli mildare till mer snö. Istället för regn blir det mildare till mer snö." Dessutom är Österrike särskilt hårt drabbat av klimatförändringarna. Det var en global temperaturökning på 0,85 grader. Temperaturen över Österrike har dock stigit med hela två grader sedan 1880. Varför är det så? "Detta har att göra med den lokala topografin: bergen värms upp snabbare när de inte är täckta av snö och glaciärer. Men eftersom glaciärerna drar tillbaka kraftigt och snön smälter snabbare blir det varmare än genomsnittet", säger Höbarth.

Lägre körsträcka?

Det är också intressant att alla våra kontakter har identifierat trenden mot något lägre körsträcka och längre stopptider. Erik Papinski, Federal Guild Master of Body Builders: "Kunderna kör sina bilar längre, ser det ibland som en investering och får vissa skador eller detaljer reparerade. Frågan är bara när." Och här var alla överens: även mindre reparationer försenas så länge som möjligt. Martin Gertl är inte förvånad: "Bilen har inte längre samma betydelse idag som den gjorde i min ungdom. Lite skador här och där stör oss inte riktigt idag. Bilen har tappat för mycket av sin positiva image. Och: Även företagskunder har blivit mer ekonomiska när det kommer till reparationsbeställningar." Dessutom, som Papinski tror, ​​reser allt färre människor långa sträckor i sina privata bilar, till exempel på semesterresor i Europa. Werner Fessl från Wien håller med och tillägger: "Även i stadsmiljö saknar vi kundernas kilometer. Tack vare välutvecklade kollektivtrafik- och bildelningsmodeller kan vi bli som skidbranschen: Så fort det kom hyrskidor blev det en svacka i skidförsäljningen."

Fessl ser också för många överdrivna miljöskyddsåtgärder inom fordonsindustrin: "Till exempel luftkonditioneringstjänst. Det finns galna krav på vem, hur och med vilken apparat man kan byta kylvätska, men vid en olycka skadas luftkonditioneringskylaren snabbt och kylvätskan kommer ut obehindrat." Om man tittar över våra landsgränser kan man fråga sig varför det är så stort bråk hos lokala företag och varför oljor och andra gifter flagrant droppar ner i marken några kilometer bort. Gränsöverskridande, europeiska åtgärder och riktlinjer ser annorlunda ut. Därför, säger Fessl: "Många lokala jobb är beroende av bilindustrin och även mycket pengar som används för att finansiera miljöskyddet. Om det försvinner har vi förmodligen inte längre råd med miljöskydd."

Finns det inga pengar? 

Pengar är ett bra nyckelord. Är reparationer för dyra för kunderna och/eller saknar de pengarna? I ingen av våra frågor var det lika stor enighet som här: Ja, det finns helt enkelt inga pengar på kundbytet.
Den dåliga ekonomin bidrar till detta: många jobb är osäkra på grund av de pessimistiska ekonomiska utsikterna. Den lilla inkomstökningen äts upp nästan omedelbart av den kalla utvecklingen och levnadskostnaderna stiger stadigt. Erik Papinski säger uppriktigt: "Det finns helt enkelt inte tillräckligt med pengar. Folk väntar och spenderar dem inte. Se bara på timpriserna: runt 120 euro för en timmes arbete i verkstaden är helt enkelt för mycket för folk." Det finns egentligen inget mer att tillägga, men vi vill inte låta ämnet sluta på en så pessimistisk ton. Det var därför vi började leta efter lösningar. Men svaren var inte särskilt uppmuntrande. "Om vi ​​hade ett tydligt lösningsförslag skulle vi implementera det omedelbart", säger Martin Gertl. Erik Papinski tar in ytterligare en komponent: "Krisen har äntligen nått slutkonsumenten. Politikerna försöker hjälpa till – men bara på tillfällesrelaterad basis. Här bör mer uppmärksamhet ägnas de lokala små och medelstora företagen än till de få stora industriföretag som vi har." För – och det kan också vara lite konstigt – vi hör och läser allt för ofta att en ekonomiminister till exempel aldrig tröttnar på att betona att små och medelstora företag är ryggraden i den lokala ekonomin. Det är bara konstigt att denna ryggrad av alla saker knappast får det stöd den faktiskt behöver.

Lite tankeställare från Erik Papinski: Kanske borde företag få mer personligt ansvar igen och färre regelverk bör utfärdas, vilket innebär enorma ekonomiska bördor för många företag. För att göra detta effektivisera den administrativa apparaten och hjälpa dem som dagligen verkligen säkerställer landets inkomstbringande konsumtion: de anställda. Om Müller har mer pengar i plånboken i slutet av månaden har hon också råd med den årliga bilservicen.

Undersökning & expertkommentar Sebastian Huchler, GfK

Förra månaden frågade vi hur branschen bedömde utvecklingen av nyregistreringar för 2015. Efter ett tydligt resultat med övervägande negativa bedömningar, enligt vilket endast 21% förväntar sig en uppgång, ville vi nu veta hur återförsäljare och verkstäder bedömer den närmaste framtiden i verkstadsbranschen: Branschen tenderar att vara något mer optimistisk när det kommer till verkstadsverksamhet än när det kommer till en uppgång på minst 28%, samtidigt som man räknar med en uppgång på 28 %. 71 % har en (ganska) negativ bedömning för det kommande året. Andelen ”riktiga” pessimister är inte så stor: endast 13 % är säkra på att det inte kommer att gå uppför. Med 28% optimister kan man givetvis inte tala om en rosa utsikt för 2015, men man kan bara hoppas att det snart börjar bli bättre igen efter denna ihållande torrperiod. (Undersökningsperiod: 17-24 november 2014, antal respondenter: 342 företag)