Insatsen blir större och större

Insatsen blir större och större

Motorfordonsindustrin: Grattis till din nya position i den federala guilden. Vilka är de största byggarbetsplatserna i ditt område?

Manfred Kubik:Bortsett från ämnet som just nu överskuggar allt, det berömda C-ordet, är bristen på kvalificerad arbetskraft verkligen en enorm fråga. Nu kan man som känd cyniker säga att det löser sig för några personer stänger ändå. Som Toyota Frey nyligen. Några bra människor blev plötsligt fria, även om några av dem var bundna till ett varumärke.

Så du förväntar dig ytterligare företagsnedläggningar eller till och med konkurser?

Det här är kaffebryggning, men det är att frukta. Det handlar också om förtidspension. Den ena eller den andra kommer att säga: "Jag kommer inte att göra så mot mig själv längre" och kommer att stänga nu istället för om två år. Men en del kommer också att tvingas stänga. Det här kommer inte vara så illa i reparationssektorn, jag tror att det kommer att påverka mindre återförsäljare mer. De har knappt tjänat något hittills eftersom marginalerna på nybilsförsäljningen är extremt låga. Och nu finns det Covid och den krympande nybilsmarknaden. Bilhandeln har därför ett dubbelt problem. 

I teorin påverkar detta också verkstäderna, eller hur?

Så teorin: Om det säljs färre bilar idag så kommer färre att finnas i verkstäderna om tre år – jag ser det inte så. Vi har ingen efterfrågemarknad, vi har en ersättningsmarknad. Om du inte köper en ny bil så kör du bara en begagnad bil. Eller hans gamla bil, så kommer han tillbaka till verkstaden. Självklart blir det en viss paus. Om det finns ett hushåll där en person har korttidsarbete och den andra inte längre har något jobb alls, då kan bilen vara den första att åka. Bilen är inte längre en lika helig ko som den en gång var för 20 år sedan i Österrike. 

Tillbaka till kompetensbristen...

Ja, det är definitivt brist på avkomma. Du måste hämta dina föräldrar och farföräldrar här. De måste påverka sina barn i den riktning de vill lära sig ett hantverk. Hantverkarens status måste höjas. Vi har reviderat masterexamen - det håller på att bedömas - och jag måste säga att det verkligen är väldigt komplext nu för tiden, med olika moduler och ökande krav. Människor uppmuntras att inneha mästartiteln eftersom det stärker hantverkets status. Kanske är den nuvarande krisen till och med en viss fördel för handeln, eftersom många inser att de trots allt behöver hantverkare. Och den kan också vara öppen. 

Körhjälpssystem har en bestående negativ inverkan på verksamheten. Hur hanterar du det?

Så jag är inte så säker på det. Jag kan bara tala för storstadsområdet. Det var så här: När Parktronic-systemen kom ut på marknaden var jag rädd att det skulle vara dåligt för oss eftersom vi inte skulle behöva många stötfångare längre. Det visade sig dock då att den ökade säkerheten tydligen omvandlades till en vilja att ta risker. Men givetvis hjälper de olika moderna systemen med filbytesvarning till att undvika olyckor. Däremot har vi knappt några sådana i stan. Det är inte så mycket att jag är rädd att affärerna ska minska, utan snarare att jag inser att det är en utmaning. Att vi som hantverkare måste reparera dessa system och återuppliva dem efter att vi tidigare byggt ut dem. Som fristående verkstad måste du också behärska alla system – det blir en enorm utmaning, men det gör också verksamheten intressant. 

Kommer klassiska skruvdragare inte längre att finnas i framtiden eftersom digitalisering kräver olika kompetenser?

Jag tror både och. Vi behöver fortfarande den person vars arbete, rent ut sagt, slutar när stötfångaren tas bort. Men självklart behöver vi också elektronisk och teknisk förståelse. För i samma ögonblick som vi tar bort en ytterspegel och sedan slår på tändningen har bilen redan ställt in ett fel. Du måste då visa bilen att den automatiskt stänger speglarna när du låser den. Ett jättestort ämne är vindrutor, och än i dag förstår jag fortfarande inte varför det blev en frihandel. Det är galet! Det finns många sensorer för autonom körning i vindrutan. Om det används på fel sätt kan det vara farligt. Vi behöver fördjupad kunskap om detta, annars kan olyckor inträffa. Det här är en enorm fråga som vi har som karossbyggare. Vi måste också förmedla till verkstäderna hur viktigt detta är. 

Finns det fortfarande underskott här?

Det behöver alltid kalibreras, men jag är rädd att det inte alltid är fallet i praktiken. Enligt mottot: Om ingenting visas på instrumentbrädan, så är det bra. Det är dock inte så lätt heller. Hos vissa märken, som Volvo, måste man köra i två timmar tills kalibreringen är klar. Vem gör detta och hur tar man betalt för det? Insatsen blir större och större. 

Skulle det vara vettigt att tänka om – bort från att alla gör allt och mot fler samarbeten mellan olika specialister? Eller till och med att denna utrustning köps och hyrs ut av skrået?

Jag har länge funderat på ett sådant här hyrsystem för kalibreringsutrustning. Men någon måste vara insatt i det och man behöver plana ytor, det får inte finnas några järnbalkar i hallen och så. Så jag är rädd att det kommer att misslyckas på grund av systemens komplexitet. Teoretiskt skulle det räcka om vi hade en verkstad där vi hade dessa apparater och även någon som visste vad de gjorde. Och sedan kan du gå dit för att kalibrera. Det enda problemet är: Det kanske är möjligt i Wien, men hur gör man till exempel i Niederösterreich? Om någon måste köra från Gmünd eller Bruck till St. Pölten tar det en timme eller en och en halv timme. Men jag tror också i grunden att i framtiden kommer inte alla att kunna göra allt, och inte heller behöver de kunna allt. Du måste bara veta vem du ska vända dig till. Det är ofta bättre att använda en kollega. Men även där pratar wienarna lätt; i Tyrolens yttersta dal ser världen annorlunda ut.